Hagens Gård

Angelica

Jag är inte född till att vara hästintresserad, snarare tvärtom. Mina föräldrar har inget som helst intresse för hästar eller djur så jag vet inte var det kom från egentligen.
Det försvårade mina möjligheter att få utveckla mitt intresse en del. Jag fick tex aldrig rida på ridskola som liten..

Till sist fick jag möjlighet att hjälpa till med några hästar som en granne till min mormor hade. Det var även där jag lärde mig rida.
Min favorithäst var en fullblodsarab vid namn Esa Westalka.
Jag red & pysslade även en hel del på mina kusiners shetlandsponny Pia.

Ännu lite senare började jag hjälpa Ekbäckens Ponnystuteri med deras fina Welsh Mountain-ponnyer. Jag mockade, red hingstar och ungponnyer & pysslade med fölen. De hästar jag särskilt minns är Ekbäckens Moonbeam "Jocke", Ekbäckens Mistral, Twyford Seed (en underbar häst) och Ekbäckens Sofia.Jag tror det var där jag fick mitt intresse för avel.

Även Lennart Ljungstorp (premieringsförättare/domare)  bidrog till mitt ökade avelsintresse genom att förse mig med kataloger från premieringar och utställningar. Lennart var pappa till Elisabet "Lissa" (domare även hon) som jag brukar diskutera mina hingstval med. Är vi inte överens, gör jag ändå som jag hade tänkt från början.

Nu red jag även på ridskola i en speciell dressyrgrupp och tävlade en del i både hoppning och dressyr på lånade hästar

Min första egna häst, Zorro (e.Pegasus), köpte jag genom min ridlärare 1984. Hon hade direktkontakt med en hästhandlare. Det var ett mycket dåligt köp eftersom hästen var fruktansvärt mager och full med sår överallt. Gud vet var han kom från! Vi tyckte synd om honom...
Han var mycket trevlig att handskas med och blev snabbt väldigt fin, trots att han såg bedrövlig ut när han kom. Däremot var han helt tokig att rida. Han kunde vara mycket lugn ena sekunden, nästa reste han sig rakt upp och slog även runt med mig på ett par gånger. I efterhand har jag funderat mycket över vad det var för fel med honom eller om han helt enkelt bara var helt oriden när han kom.
Det han älskade var att dra en vagn och jag sålde honom senare som körhäst.

Vid det här laget hade jag träffat Jonas och vi bodde på hans föräldragård, Björnvarps Gård och jag hade köpt ett avelssto, Calla (e.Callagahn), och för pengarna jag fick från Zorro, köpte jag ett 2-årssto, Contesse (e.Bordeaux).
Det var med dessa två ston jag började min "uppfödarkarriär". De första 2 fölen föddes 1989. Efter det har det fötts mellan 1-5 föl på Björnvarp varje år.

Med tiden ökade mina krav på avelsstona och de byttes ut mot mer lämpliga ston. De bästa köp vi har gjort är när vi köpte Jarrah som föl och när jag fick möjlighet att köpa gamla fina Zaida från Örsholms stuteri.
Bägge dessa ston har hjälpt oss oerhört i strävan att få fram fina hästar.

Vi har fött upp mer än 50 föl och nu vet jag exakt vad jag vill ha för typ av hästar och jag försöker vara självkritisk när jag tittar på våra hästar. De ston vi har i avel har bevisat gång på gång att de är förträffliga avelsston.

Sedan 1996 är Jonas och jag separerade och jag bor inte på Björnvarp längre, men vi driver ändå hästuppfödningen vidare tillsammans. Från oktober 2008 är gården Hagen i Stora Björka basen för uppfödningen.

Jag arbetar som personlig assistent och med hästförsäkringar för Agria och jag trivs jättebra med bägge mina jobb.